Musik

“Egentligen borde väl jag inte hålla på med idrott alls” – brukar jag säga till mina elever. “Jag har nämligen aldrig varit duktig i idrott. Jag är faktiskt inte alls idrottikalisk….jag tror mitt höjdhoppsrekord ligger på 1,10 meter och jag springer inte direkt fort. Jag gillar att springa…men jag skulle aldrig vinna några springtävlingar..”

“Men….man kan väl hålla på med idrott ändå..” säger de då. “…bara för att det är kul! …för att man mår bra av det…”

“Aha..” säger jag “….är det lika med musik?”

Som musiklärare möts jag ofta av kommentarerna “det är ingen idé du försöker med mig – jag är tondöv”, “jag är helt omusikalisk”, “stackars dig om du måste höra mig sjunga”….m.m

Det är mitt absoluta uppdrag att göra musiken tillgänglig för alla. Jag kommer att berätta mer om det här.

Som musiklärare möter jag väldigt många ungdomar varje vecka. Jag har brottats med frågan “Hur ska jag hinna inspirera alla, bedöma och sedan handleda till nästa utvecklingsnivå?” Till en början tog jag hjälp av filmkameran. Jag filmade mina elevers redovisningar. Om det kan du läsa litet här.

Allt eftersom jag blev mer medveten om det formativa förhållningssättet kände jag att jag behövde utveckla mitt arbetssätt, framförallt genom att bjuda in eleverna i sitt eget lärande. Numera arbetar eleverna i ensemblegrupper, filmar sig själva, delar filmerna med mig via Google Drive. Genom bedömningsexempel på vår hemsida gör de självbedömningar, kamratbedömningar och ger förslag på hur de ska utveckla sitt spel vidare.

Jag kommer snart att berätta mer om det.